Säsongens sista race

I går stod Roger och jag på startlinjen i vad som var mitt sista lopp för säsongen – Beach2Beach ute på Värmdö/Ingarö.

Egentligen skulle jag startat med en kompis, men hon fick inte till träningen riktigt (jag skulle ju ljuga om jag sa att jag tränat särskilt specifikt inför detta) och Roger ställde upp som stand-in.

Stökigt vatten

Stökigt vatten

 

Det blev dock en kortfattad historia för vår del. Den första simingen gick helt OK, även om det var väldigt svårt att navigera mot en grå brygga med en grågrön horisont och ett gråblått hav som backdrop. Jag trodde flera gånger att vi låg sist vilket stressade mig lite, men det var inte så mycket att göra annat än att veva på med Roger i snöret bakom. 1500 meter senare gick vi upp, med den största delen av simningen avverkad. Vi hade tränat en gång tillsammans och vi chansade på att springa med linan ikopplad. Jag var rätt kall och vinglig i början och i en nedförsbacke blev den lilla lilla balansförändringen som det innebär att ha en lätt dragande lina i midjehöjd för mycket och jag faceplantade totalt med två blödande knän och en ordentlig smäll på vänsterhanden som följd. Efter lite sportdryck, påhejande av tjocka släkten och en kortare simning kändes det dock bra och vi sprang vidare över Lagnö, genom en fårhage – den här gången utan lina. Lagom till nästa simning trampade Roger snett och fick ligga och hyperventilera över en sten ett tag innan vi kunde gå i vattnet, samtidigt som några lag passerade oss. Jag gjorde en grym simning om jag får säga det själv – rakt som ett streck över till en brygga 350 meter bort. På andra sidan provade vi att springa vidare men Rogers fot satte stopp för vidare äventyr och vi fick kliva av. Inte så mycket att snacka om. För att ha legat sist passerades vi av betänkligt många lag efter att vi brutit (och något lag när jag faceplantade). Note to self: bara för att det ligger några framför betyder det inte att du ligger sist.

Efter skjuts till målet, en lindad fot, öl och veganburgare begav vi oss hemåt. En fin dag så länge den varade, men det hade ju varit kul att få gå i mål.

 

Omvårdnad

 

Dagen efter

 

Senare på kvällen fick jag någon slags mindre bryt över att säsongen är slut, vill inte! Ska försöka simma vidare utomhus i så länge det bara går och så hoppas jag på att det blir Hellas Frostbite i december. Det är tur att det finns underställ.